Lemontea

Åh, att skriva om livet, om vardagen, om meningslösa och väldigt omeningslösa (?) saker känns så härligt. Att lixom visa att man är en människa av kött och blod, själ och känsla, galenskaper och cp-igheter precis som alla andra känns så bra :) Eller så kanske jag är "snäppet" värre hehe.

 

Vad händer då?

Jo, jag är på G med att fixa iordning min nya hemsida (som jag köpte i sommras lixom, sjukt långsam och orrutinerad jag känner mig där). Den ska innehålla uppgifter om mig som modell, konstnär och fotgraf. Mina tre estetiska måsten. Kanske kommer jag att utöka det senare, men just nu känns dom tre lagom. Man ska lätt kunna boka/anställa mig för jobb därifrån är det tänkt, och se vad jag gjort innan osv. Men det är lite svårt. Kanske klarar jag det själv, kanske behöver jag hjälp. Får se. Sen har jag har fått 5! agenturer :D men söker mig hela tiden till nya och fler för att man inte bara vill ha många små. Man vill helst ha en stor som ger en alla jobb men det är svårt för kraven som krävs för att komma in  på dem är nästan ouppnåliga, så jag kör just nu på många små istället :) känns bra faktiskt! Men eftersom att det finns typ hundratals så kan man alltid söka flera. Så det känns bra, Jag börjar lixom komma in ett moad där jag VET vad jag vill göra, hur jag ska uppnå det och var. Bra, bara bra.